willfight

Har tänkt på en sak... om en vecka ungefär borde jag vara i vecka 12 skall till mvc och kolla men det jag funderar över är att jag inte längre känner mig så gravid, illamåendet är borta även tröttheten.. har bara molande värk ibland. Jag är rädd för missfall och tänk om bebisen inte lever längre :( behöver jag oroa mig eller ska jag slappna av och njuta av att jag slipper må illa?

JAG SAKNAR SOMMAREN!!!

Längtar så till min älskade sambo kommer hem! Idag har han och hans band haft en spelning i Laholm. Johannes finns alltid för mig och tar hand om mig, han går upp 10 minuter tidigare än mig på månarna för att göra frukost innan jag kommer igång :) min älskade johannes, blivande pappa!

Jag vet att han kommer bli den bästa pappan vårt barn kommer kunna ha!!!!

Nova eller Noel!

Är det graviditeten eller att jag jobbar så mycket? att man liksom tappat orken lite grann och känner sig ful och hopplös. Jag vill lysa som gjort för inte alls längesedan. När man stod framför spegeln i timmar och sen kände sig så jäkla snygg.

Ja ni ser ju :/ men det går väl över. Men har ångest över att jag skall på 50 årskalas på lördag. men jag löser väl nått! Man kan ju undra om jag är död eller levande med detta utseende :P

Har inte hållit i en cigarett på en måndag nu! Slutade samma dag vi fick

reda på att vi var med barn! Tänker inte på det längre det var mitt gamla liv

och nu har mitt nya börjat och jag är ickerökare :) som jag stolt kan säga!

Längtar verkligen till mvc nu andra besöket blir det då :) när jag skall få ta blodprover och annat! eftersom jag nu för det mesta bara mår illa så uppskattar jag varje tecken förutom det att jag är gravid!

Känns overkligt fortfarande!

Längtar tills jag blir fet nu :P hehe i sommar kommer man kunna ha söta tunikor som framhäver magen som komma skall!

nio veckar har nu gått och det känns fantastiskt att inget hänt! tänker inte mycket på missfall men när ännu en vecka gått är jag otroligt tacksam!!!

Det känns konstigt att säga det och höra det, Jag är gravid! Wow det är helt ofattbart och fantastiskt. Har inte gått så långt än och jag har bara varit på mitt första besök hos MVC där jag fick kostråd å lite annat.

Har berättat för min mamma och pappa, min ena bror och hans tjej och min bästa kompis.

varför jag bara berättat för min ena bror är för att en av dom är uppe i umeå och pluggar och jag vet inte hur jag skall säga det via telefon, ne det får vänta.

Är ju som sagt bara i 7-8 veckan och det är än stor risk för missfall, vill inte behöva tänka så men måste vara inställd om något skulle hända. Antagligen är jag så rädd eftersom det känns för bra för att vara sant men det är ju det mest naturliga i livet så jag skall väl bara känna lycka och ingen oro.

Min pappa är väldigt deprimerad just nu av olika skäl och han hade sagt till min mamma att det här med graviditeten var ett ljus i mörkret :) Mamma är också hur glad som helst och längtar efter att bli mormor. Min mamma och pappa bor inte ihop men är vänner och umgås och så.

När det väl är våran tur frågar han oss lite om våran livsstil och hur länge vi försökt och hur min mens kommer och går.

Min mens har alltid varit oregelbunden ända sedan jag fick den.  Från 3-4 veckor upp till 7-8 veckor kunde den hoppa, skitjobbigt man visste ju tillslut inte vad man skulle tro när mensen aldrig kom.

Antagligen hade det väl med utesluten eller oregelbunden ägglossning att göra, att det var därför vi inte fått något växande mirakel i min mage!

Ialla fall efter att läkaren ställt alla rutinfrågor ger vi oss in till rummet där gynstolen står. Nervös som bara den hoppar jag upp och sätter mig ligger och biter mig i läppen och stirrar upp i taket :P Försökte få något annat att tänka på men som snart skulle visa sig  vara lättare än väntat.

Fick göra en rutinkontroll för klamydia och sen tog han fram en grej och skulle göra ett vaginalt utraljud

han låter mig se på skärmen men jag ser varken fram eller bak upp eller ner :P bla bla bla jag var mest intresserad på hur vi skulle lösa allt med barnlösheten och hur lång tid vi skulle få vänta tills vi blev med barn.

Mitt upp i allt börjar läkaren peka på skärmen och mumla om en tidig graviditet... Va!? sköterskan som var med  i rummet säger till oss att vi får hoppas att det är det så gör vi ett graviditetstest, efter ett års försök utan framgång vågar man inte hoppas. Jag kan inte förklara hur jag kände  mig i den stunden allt känns så suddigt.

Går in på toaletten och kissar i koppen som nu skall visa oss om vårat liv är påväg att förändras redan nu.

5 minuter senare ropar hon in mig försöker se på hennes ansikte om det var positivt eller negativt men kan inte få fram något men jag minns att tanken slog mig att det skulle vara negativt eftersom jag sedan långtid tillbaka tappat tron om ett fint plus!

Kommer in i rummet och hon pekar på testet, jag ser 2 streck men det säger mig ingenting sen pekar hon på en lathund som sitter på väggen och 2 streck betyder positivt... VAA är det sant säger jag och börjar gråta haha trodde inte att jag kunde gråta av lycka, Johannes som så snällt sitter nervöst i soffan utanför hör mig och fattar att det var positivt.. Oj oj oj! det var inte va vi var beredda på vi kom dit för att få hjälp men just precis då hade jag blivit gravid :)

Läkaren mätte hinnsäcken som var det ända man kunde se än så länge på ultraljudet, vecka 5-6 trodde han.

så nu är jag väl i 7-8 veckan :)

Jag minns att jag klagat på trötthet och att vi några dar tidigare hade skojat om att läkaren skulle säga "Men hallå vad gör du här? du är ju gravid" Vi skrattade gott åt det och tänkte att det ALDRIG skulle kunna hända.

dom helst hade velat träffa mig först då jag har oregelbunden mens, så nu skall jag dit den första februari istället.

det är 2 veckor tidigare och det är jag glad över för vi längtar så efter ett plus!

Tänker ofta på hur framtiden skal bli och hur vi kommer att vara som föräldrar.

När dessa tankar for runt i mitt huvud blir jag alldeles varm i kroppen och längtar ännu mer!

Är jätte trött idag!

Lite senare idag vid tre tiden det en tjej hit som skall informera mig om jobbet dom hudvårdskonsult för märket Mary kay. Det verkar vara ett väldigt trevligt jobb där man åker runt och har klasser för folk! Vi får se vad jag tycker om det i alla fall!